Smakportioner

Elsa är överlycklig då hon fått börja smaka på mat. Sötnöten vill bara ha mer o mer.

Fullt på bordet

Men inte är det mycket som är för en hundmage säger matte o husse :-( jaja, har fått smaka lite kex iallafall... Och nu har lilla babyn Elsa i familjen börjat sitta vid matbordet i en egen stol i bordshöjd OCH har börjat äta lite vanlig mat oxå. Suck... Det är inte lätt att vara hund men måste ju erkänna att jag gillar den nya familjemedlemmen. Hon får många, många pussar varje dag o jag myser med henne o matte när hon hänger fast i mattes tutte. Jag växer med uppgiften att vara 'stora syster' och säger till matte om Elsa är ledsen. Jag är ju en ridgeback- familjen framför allt!! // Kibibi

Några Elsabilder :-)

Vilket väder!

Så länge det är såna här vinterdagar så saknar jag inte snön. Slipper skotta o allt annat elände som följer med. Känn lugnet alla snöälskare, den kommer. Var så säker...

I fredags skulle änglatanten fyllt 9 år... Det var en tung dag o natt. Hur är det möjligt att sakna någon så mycket? Känns som att jag aldrig någonsin kommer känna mig hel utan älskade Hidaya. Det jobbiga är att jag fortfarande minns hennes sista 2 dagar för mycket. Jag vill komma till den fasen när jag minns hennes tokigheter o härligheter. Jag vill inte minnas hur trött o slut hon var. Vill inte minnas att hon knappt orkade gå. Jag vill inte minnas hennes sista blick på mig innan hon fick sprutan. Vill inte minnas hur hon låg inlindad i hennes täcke från sängen utan att andas... Vill inte minnas tomheten i bilen till och från djurkliniken på natten. Vill inte minnas... Det var hjärtskärande att stänga dörren till rummet där vi lämnade henne på natten. Ville inte hinna känna att hon blev kall... Jag tror nog att hon följde med oss hem den dagen. Jo, det gjorde hon. Hon finns med oss på något sätt förutom bara i våra hjärtan. Det känns så. Hon måste få göra det ett tag om jag ska orka ta mig igenom det här. Hoppas du sover gott älskade, älskade ängel...

Jag är så glad att vi har det underbara yrvädret Kibibi här hemma. Fantastiska hund. Jag känner att hon o jag har kommit varandra närmare sedan Daya försvann. Hon har blivit ganska annorlunda som ensamhund. Faktiskt på ett ganska positivt sätt fast jag knappt vill säga det. Hon har mognat lite mer. Måste stå på egna ben när hon inte har idolen att ta skydd hos. Som sagt, är så glad att ha det underbara yrvädret här hemma. Hon och resten av familjen ger mig kraft. Vad skulle jag göra utan er? Älskar er massor och mest!

Älskade, älskade hund...

Vad vi saknar dig älskade Hidaya. Inget är som förut. Du ska ju ligga här i soffan med oss!! Det är så tomt...

*Kärlek*

Två av mina absoluta favoriter

Bibi, jag o Elsa hälsar på hos bästa Nyberg. Myspys!!

Fullt ös

Veckans simpass

Precis som förra veckan jobbade hon på superbra! Härlig laserbeh efteråt. Är grymt bra att vi fått ett sim här uppe.

Kamouflage

Bibi älskar att ligga under filtar, täcken mm. Den här filten kan man dessutom se igenom - perfekt!