Jag trodde tårarna var slut men de fortsätter komma om och om igen. Jag är så glad att jag är din husse. Det kommer jag alltid att vara. Det är så tomt utan vår tokiga, kloka, underbara tant. Jag kommer sakna... När du väcker mig alldeles för tidigt med en blöt puss, när du rapar vid frukostbordet, när du alltid vill visa oss genvägar i skogen för att komma hem fortare, när du stirrar ut oss efter kvällsmaten och vill ha en portion till, när du vägrar gå ut på morgonen för att det regnar ute, när du gör oss sällskap i bastun och allt annat härligt du gjort med oss. Tack för allt min älskling. Vi ses ...men inte riktigt ännu. Puss på nosen /Husse
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar