söndag 2 oktober 2011

Vila i frid älskade, älskade Hidaya

Ingenting blir någonsin som förut... Varför? Varför kunde du inte leva för evigt? Nu kan du sträcka ut o springa på dom gröna ängarna. Utan smärta o sjukdomar. Vi älskar dig så otroligt mycket o det finns inga ord för hur mycket vi saknar dig. Nu när du äntligen även fått en husse o lillmatte som du avgudade o gjorde allt för o som gjorde allt för dig. Du lånade ut ditt hjärta till oss. Hoppas du tycker att vi tog väl hand om det. Det har alltid varit matte o Hidaya. Det är få förunnat att ha en sån relation med sin hund. Till slut tittade du på mig med en blick som sa 'Nu orkar jag inte mer matte, jag har levt mitt liv. Hjälp mig en sista gång.' Din kropp var slut... Organen fungerade inte längre. Du fick somna i bilen med matte o husse. Inlindad i ditt favorittäcke. Varmt. Precis dom du ville ha det. Tack för 9 underbara år som förändrade mitt liv. Älskar dig så mycket o kommer för alltid känna mig halv utan dig världens bästa Hidaya...


1 kommentar:

  1. Oh, vilka vackra ord du lyckades få på pränt i sorgens svåra stund. Vi gråter och känner med dig Malin,
    Bamsekramar Marianne & Bosse

    SvaraRadera